Superninjavoodoodolls - eller något annat som får dig att läsa

SÅ nu styr jag upp mitt liv:

Duscha 14.30
Städa = diska, dammsuga, göra toaletten fin osv 15.25
Sovrumsstäda = hänga upp kläder, tvätta osv 16.45
Mat = göra våfflor 18.00
Plugga/umgås 18.30 och framåt
Hämta Julia i stan 11.35

Hittills har dagen bestått av orkeslös sömn i soffan och facebookhäng. Nu är det nog, sjuk är inte likamed förslöad.

Amen.

Nu blev det vår

I ren protest till att jag imorses vaknade och marken var snötäckt så har jag vårpiffat bloggen. Fräscht right? =) Och så en dansbild på köpet, bättre blir det knappast. And I like it.

POSTED

Nu är det på lådan, imorgon kommer bilden. Brevet är på väg till Sara och jag är så nöjd!

Rys

Usch, skolor. Söka. Panik. Jag får lite rys bara av att tänka på det. Snart kommer en lista på vilka skolor jag väljer att söka till. Snart.

Ett litet lästips

En jättebra artikel av Clara Lidström om sex och kärlek. Våga läsa hela innan du bestämmer dig för vad du tycker...

http://www.expressen.se/debatt/1.1504492/sex-farligare-an-nagonsin

I bilen på vägen hem

Ibland går saker ovanligt bra. När Anden är med och låter hjärtan mötas. Ibland föds bra saker ur hysterisk nervositet. Denna helg har varit proppfull med arbete men samtidigt fylld av kärlek. I lördags var det Passion - ungdomsmöte i min kyrka. Jag älskar min församling. Satt så klart med mina tanter och gubbar och fikade. Det är sån fantastisk nåd att få umgås med dom, och då var kyrkan full med kids och kanske bara fem-sex stycken som var trettio+ men jag umgås ju med folk i min egen ålder jämnt och hur intressanta vi än är så går få saker upp mot ett samtal med paret Petterson, Inge, Marianne och Lennart. Av allt bra som hände den kvällen var nog det bästa att the elderly kom.

Men ja, nåd. Idag jobbade jag och sen for jag till kyrkan för att bara få lite själslig ro. Och jag älskar min kyrka. Jag älskar att ha nyckel dit. jag älskar att kunna åka dit, tända ett ljus, vara ensam där och bara vara. (Vet inte om jag riktigt får det men jag tror att Gud vill att jag gör det ibland, så då gör jag det och jag tror min församling är okej med det). Kvällen i övrigt gick bra. I bilen hem lyssnade jag på det här:

(Dagens tema är låt + person och plats som förknippas med denna låt)

Dom Andra - Kent (Marcus, Sjöviksgården, den sommaren då Kent fick en mening)
Pokerface- Lady GaGa (Lotta, Bydalen, underbara stunder av glädje och kortspelsansikteslåtshysteri)
I Carry You Home - James Blunt (har varken person eller plats som behöver omnämnas här men just ikväll kunde inte mina öron fått höra något bättre)

Ja, men godnatt då.

Och så tänkte jag: nu blir det inte Köpenhamn.

Men tji fick jag för envetet svarade dom från skolan i Köpenhamn och plötsligt blir jag osäker igen. Vart vill jag? Och det är ju bara en vecka drygt till audition.
ÅH.
Och då måste jag göra ett danssolo och komma till Köpenhamn och fylla i application forms och... ALLT. Usch. Nu ska jag sova.

Idag jobbade jag på sjövik, det var mysigt. Summer will be fat.

Dagens låttext

Jag är svag men ändå stark, arm och fattig ändå rik. Jag var blind men nu jag ser, allt som Du gjort, allt som Du ger.

Amen

Köpenhamn nästa?

Åh, nu blir jag sugen. Har kollat på dancearts skolan i Köpenhamn och blir riktigt taggad. Dom har en ettårig förberedande linje och jag vill dit. Inte jätte mycket kanske men ändå lite. Men det är audition första april. Så snart!! Hjälp.
Kommentarer?

Det förbannade benet

Ursäkta min stötande titel på inlägget men jag är så less. Har sträckt mitt lår och det gör otroligt ont och jag kan inte dansa ordentligt. Jag blir så arg. Sitter med en tröja virad runt för att hålla det varmt men det gör nog varken från eller till. Och det gör ont. Och jag blir arg. Och då gör det mer ont.

Och jag vägrar skippa dansen för idiotbenets skull. Nej, här ska dansas tills det inte går att gå på benet. Jag ska dansa bort sträckningen. Men det går väl inte. Tyvärr. Vila och åter vila är vad som ordineras. Men det är ju så otroligt trist.

Ja, over and out!

PS Idag kaxade jag och stod upp mot en busschaufför. Sara vet vem det är om jag säger Lisebergskaninen... Det var en modig gärning. Hahaha.

Inuti

Skita i det
Gå upp
Ligga kvar
Styra upp
Lägga ner
Ge upp
Slåss
Ignorera problemen
Jobba med mig
Strunta i det

Det är ett nederlag att bestämma sig för att styra upp för det ger mig bara mer arbete.
Det kommer löna sig i längden.
Men nu, ja, nu är jag bara trött, sliten och less.
Och ofta tänker jag att det bara kommer bli värre nu.

Steg i rätt riktning är mycket svårare än steg i fel riktning.

Cirkusfröken

SIV DU ÖPPNAR MIN VÄRLD!

ÅH, vi har seriöst världens bästa kyrktant och alltiallo!
Siv!
Hon är så go!
Jag dör!
Ho är ju den bästa!
ÅH!
Massa love!

Conventlife-Highlife

Ibland kan jag tänka att man skulle ta och bli nunna. Vore ju så himlans käckt, fasta tider, ordnat liv och massor med fridfullt bara-varande. Ensamt också kanske på nått vis. Eller inte. Ja, ibland vill jag bli nunna i alla fall. En nunna som dansar dagarna i ända, som lär barn dansa och som odlar grönsaker i ett hus på landet. Med några andra nunnor med samma fantasi. Och några gamla tanter med skön attityd.

Det är också en insikt värd att sättas på pränt. Jag ÄLSKAR gamla människor. (Jag försöker älska alla människor men just gamla är just nu föremål för extra mycket av min kärlek). Pensionärer är ju så visa. Vi är så lika. Tänk om alla dagens tjugoåringar kunde greppa det. Att vi ju är så lika. Har så mycket att lära av varandra. Dom har ju också varit där vi är, också gått på fest, också släpat hem en full kompis, också shoppat kläder också också också!

Jag vill bo i ett kollektiv där det bor folk i blandad ålder. Nån tant, nån medelålders kvinna, nån trettioårig tjej och nån 19 flicka. Par example. Åh, det vore ju så himlans coolt. Man ska ta tillvara på visdomen som äldre har. Det är dagens grej!

Så, en utmaning och fråga: Hur tar du tillvara på dom äldre i din omgivning? Våga prata med dom, det är så intressant!

Frid!

Och valet är faktiskt mitt.

Det kan vara det bästa och det värsta med att vara något så när vuxen. Man måste välja. Det är faktiskt så och det är ofta på gott och ont. Som sommarval. Har verkligen klurat på hur min sommar ska se ut. Missionsresa till Sri Lanka hela juni? Ska'ut Grön vecka 26? Konfaläger vecka 25-26? Att inte kunna ens få ihop allt lite var en plötslig panik. Jag hatar att välja. Jag hatar att säga nej. Jag hatar att säga: jag valde något annat framför er.

Och jag vet. Jag dissar inte. Jag är inte elak. Jag gör bara det jag gör helt och fullt (vilket är bra). Men det känns som jag dissar och trampar på. Det är väl för att jag fortfarande brottas med nån slags idé om att gör man inte allt med högsta betyg är man dålig och då vill ingen vara med mig och ingen tycker om mig. Konstig, absurd tanke men den är liksom en av mina tankemonster.

Nu har jag i alla fall valt. Och det känns. Inte överdrivet dåligt. Inte jätte bra heller. Det känns dock inte fel vilket jag tar som en ingivelse i att det är rätt. En liten ledning uppifrån. Man måste gå för att bli ledd som vi säger. Och det är ju så rätt. Men så svårt. Men jag tror att det är så. Jag tror också att allt ger något. Jag tror ibland att vi får gå fel för att det är nyttigt för oss. Konstigt kanske och komplext men livet ska inte vara hallonpaj med vaniljsås jämnt utan också ärtsoppa ibland.

NU blir jag ledd hoppas jag. Jag sa: Ja Ska'ut och nej till Sri Lanka och Konfan. Resten är upp till Gud. Är jag fel ute lär andra dörrar öppnas och stängas men just nu tror jag att jag är rätt.

Amen.

Och det kom!

Jag är på snudd till för glad för att få fram ord. Idag kom det! Det så efterlängtade och fina. Och jag skrattade, hoppade och grät av lycka! Kunde knappt få fram skrattet för jag log från öra till öra. Det är en konstig och ovanlig men underbar känsla!

Idag fick jag brev från Sara helt enkelt och det är lycka det! Hela vägen från down under har det färdats till lilla Gråbo där det nu ligger upprivet ur kuvertet på min säng. Läst några gånger redan. Skrattade så jag dog åt listan av iakttagelser i Australien och åt kortet på en känguru (djur är det roligaste jag vet) som stod och såg drogad ut och åt en koala i solglasögon. Alltså, djur som gör människosaker/har på sig kläder osv är det roligaste som finns. Jag älskar det. Hahahaha, djur.

Nu ska jag fortsätta kolla upp lite bloggar, ladda upp bilder och skriva mail till STN för att höra mer om Sri Lanka. Blev lite taggad på det igen. Vill liksom ha ett svar i alla fall!

Men tack Sara, för brevet! An answer is soon to come! Kärlek till dig syster, eller som man säger hos dig: love to you sister!

Frid och glädje åt er!

Pussel

Jag vill ha ett pussel.
Nån som har ett över?
Hannah?
Och Lotta, jag är lat och anammar din bloggstil.
För ja, du har en sån.
Och nu ska jag vika kläder.

Au revoir!
Jag saknar franskan.