for now (om att bara vara och egoistisk)

Jag är hemma igen. Efter en fantastisk hönövecka. Bodde i en liten båt med tre underbara tjejor. Var på möten. Fikade. Hängde på Nimbus. Skickade sms. Ja. Levde. Och nu är jag hemma igen. Lever ganska bra här med. Kör bil. Sover. Jobbar. Lyssnar på Chris Tomlin. Har tre veckors jobb framför mig nu. Känns seriöst. Vuxet. Unlike me. Sen blir det frizon. Ja, jag har bestämt mig. För att när jag klurade på det, var det det som jag insåg att jag nu behöver. För att jag måste få bara vara en vecka till i sommar, och inte vara förebild, käck och hurtfrisk. Men sånt är fult och egoistiskt att erkänna så det gör jag inte. Och jag vet, jag är väl slö och lat då. Som inte åker på scoutlägret och älskar människor och berättar om Jesus. Men jag är försiktigt varse om att jag nog inte är stark nog än. Men jag vet inte. Jag är nog bara egoistisk.

Det är en råtta på mitt tak. Hör hur den springer och gnager ovan för mitt huvud. Jag gilla såna ljud. Typiska hus-ljud. Hur ska det gå att flytta från detta hus? Nu ska jag dock fortsätta leva denna måndag. Ha en vacker dag.