Hitta rätt igen

Jag behöver hitta rätt igen. Jag tar lite paus. Jag kommer tillbaka. I sinom tid.

Insikt of the day

Face it, jag hatar sällskapssport.

Färgen

Du vet, jag är skådespelerskan. Kvinnan i era liv som så omsorgsfullt målar sig själv varje dag. Penseldrag för penseldrag. Stundtals för att förstärka det som finns bakom, stundtals för att skapa något annat. Jag målar för att jag inte lärt mig leva utan färgen. Jag behöver lite rödare läppar, svartare ögonfransar och kanske rosigare kinder. Jag själv är ju en del av målandet. Jag själv är ju en del av allt det där. Jag är omåttlig. Ena dagen röd, andra dagen svart. I grund och botten ligger den blågrå rädslan. Ibland låter jag också den synas. Tillåter mig att vara rå. Avskalad. Naken framför er. Hur skulle det vara utan färgen? Finns jag utan färgen? Jag vet inte. Färgen är ett med mig. Den är jag. Jag är den. Men kanske stundtals på ett felaktigt sätt.

Livets låtar, femte maj

Jag bjuder på två finfina låtar kvällen till ära. Bör njutas utomhus, gärna insvept i ett täcke på en kall altan med inget utom dig själv och musiken aka tystnaden till sällskap. Det är så det ska vara. Mörker och musik. Två M som passar.

http://open.spotify.com/track/17xTScH1v4OC2a38T137d9

http://open.spotify.com/track/55l3ZlpxGMKkVqs41yXChK

Det är fasligt vad islänningarna kan. Jag är imponerad. Och fast.

Dagens dos av nåd.

Jag lever i en bedårande värld. Skapad av en fantastisk Gud. Det är galet och stundtals obegripligt. Men sant.

Onödigt nervös, huvudet ovanför hälarna.

Nu far jag till kyrkan å dansar. Är lagom nervös. Imorgon har vi metodik. Är onödigt nervös. På onsdag ska vi ha small-expo av solon. Är galet nervös. Jag promenerar bort det. Balanserar i rosa skor. Huvud ovan hälar. Logik.

Halvtid och bokstäver

Halvtid. Har inte slutfört något. Får ångest, unnar mig en vilodag. Lyssnar på islänningarna som kan. Tänker tillbaka till hösten. Saknar allt. Orkar inte bli sentimental. Tvättar. Målar ögonfransarna. Vad har jag egentligen gjort idag? Ingenting. Saknat. Den minst produktiva känslan, saknaden. Jag skapar inget, gör inget, slutför noll. Men frågan kvarstår, hade jag gjort det om du var här?

Magont som vägrar försvinna, huvudvärk som kräver kaffe varje morgon. Det är inte roligt längre. Det var aldrig roligt. Så kom tillbaka. Jag vet att du vill. Minns du svanarna? Minns du morgonen tjugoförsta? Minns du axelmotaxel? Minns du?

"Kan du begripa det
Att jag
Fröken Kanalltsjälv
Och du
Herr Jagklararmig
Behöver varandra
Vi behöver oss
När ska du begripa"

Från: Sagorosen - tjugonionde april tvåtusentio

Styr upp, städa upp, dansa och tvätta. Saturdaydream.