Crash and burn girl.

Vi repar tills vi gråter, vi skrattar när vi dansar och däremellan flaxar vi med ögonfransarna och ser sexigt arga ut så att vi kanske lyckas ro hem en resa söderut. Om en vecka går jag på kvällspromenad i olivlunden. Lämnar kagge för en veckas rapp italienska. Det blir bra. Innan dess, melodifestival och potentiell stressdöd. Jag borde vara lagom, jag är inte det. Vi lever livet för att krascha och gå sönder. För vi vet inget annat. Samhället säger åt oss att göra som vi gör, konsumera tills vi dör. Och det är det jag gör, snart. Dör. Men, jag faller med benet i en attityd och armarna vackert sträckta. Grace.