I've had the time of my life, tack.

Börjar sommaren med att vara dunderförkyld. Så otroligt tråkigt. Men bra. Det tillåter mig att gräva ner mig i saknaden ett tag. Så det gör jag. Saknar. Förstår inte att det är över. Alla fina och kloka ord är som bortblåsta. Det är bara en svartgrå saknad och en konstig avsmak av "Vad hände egentligen, är det verkligen över?" som har lägrat mitt inre. En del kan skriva allt det fina. Inte jag. Inte än.