Jag är så fasligt seriös.

Nu har jag tagit tag i mitt liv och sökt till universitetet. Känns som det mest seriösa jag gjort på år.I topp hamnade GU och socionomprogrammet, tätt följt av samma program på SU och ErstaSköndal. Men jag är ju ganska säker på att jag ska till Göteborg till hösten. Jag är ju ganska säker på att jag ska till Sjövik. Ja. Men vi får väl se. Det är långt till hösten. Kanske kan mycket hända. Kanske händer lite. Jag har förtröstan, varje dag är en ny dag.

Nu är jag snart tillbaka på kagge, om drygt 90 minuter står jag på perrongen på centralstationen i Stockholm. Sedan väntar ICA, och 176:an och sedan 309. Tills jag äntligen når det förlovade landet. Och då en lång promenad till Sjövillan. Sen ska jag bara ligga i min säng, på sin höjd tvätta lite tvätt, äta fil och flingor. Hälsa på alla flickorna hemma, klura på vilka jag ska låta vara mina referenter till olika bibelskolor. Klura på hur jag ska förklara för mina vänliga fröknar att det inte kommer bli någon yrkesdansare av mig. Ja.

Imorgon är det måndag. Det innebär skolfrukost, sleep-in, modernklass, repetoarklass, metodikklass, teknisk impro och sedan, SÄNGEN. Ja. Imorgon blir en hektisk dag. Men jag gillar det så.

Ja, detta är mitt liv. Jag är mer än nöjd med att komma tillbaka till Kagge. Jag har saknat det äckligt mycket, och om två månader kommer ett tomrum infinna sig som blir tufft att fylla. Genom allt är det en högst udda tanke att minnas hur mycket man faktiskt lämnar bakom sig.